Boi Antoin ~ John Schermer – Boneiru ta nos kas II

oktober 8, 2019
AntoinSchermer

Markamentu di katibu ku heru kayente.

Desaroyo di nòmber i fam
Fo’i estudionan hasí pa John Schermer por tuma nota ku na yegada di e diferente barkunan for di kosta di kontinente di Afrika tabata marka e katibunan adulto ku heru kayente ku un number ku probablemente tabata number di e kargashon di e barku konserní. Na aña 1701 e number ta alkansá e sifra 100 i numerashon ta sigui ku lèter di alfabèt, di A te Z.
Luego ta distinguí den inventario di aña 1744 dos kategoria di nòmber. Un grupo mas bieu ku nòmber ku zonido afrikano (masienga, mafongo i mabiela) i un generashon mas hóben ku nòmbernan kristian i pa promé biaha ku fam di e mama di e famia. (Athonica, Bomba, Coffie, Datto, Domacasse, Frans, Goeloe i Wanga (Guanica).
Ora WIC terminá e aktividat aki na 1791 ta pasa tur katibu pa gobièrnu. E añanan turbulento ku ta sigui di vários okupashon di nashon ingles i despues franses, ta terminá na 1816, ora ku definitivamente e isla ta pasa den man di gobièrnu hulandes.

Nòmber nobo
Na aña 1816 ta haña un kantidat grandi di nòmber nobo di famia. Ora bai analisá ta haña un bon splikashon ku mayoria nòmber di famia nobo ta derivá di nòmbernan kristian ku nos konosé kaba. Algun ehèmpel:
E fam Emerentiana ta originá di Francisca Emerentiana Frans. (1776)
E fam Regales ta di Martha Regalis Frans. (1785)
E fam Bernabela ta di Maria Bernabella Wanga. (1781)
Otro nòmbernan nobo ta bini pa medio di ‘manumissie’; esaki ta nifiká ku gobièrnu ta duna e katibu un nòmber nobo ora esaki haña òf kumpra su libertat. Famnan manera Goedgedrag, Ijver i Vlijt a originá dje manera aki. Nan ta demonstrá komportashon, karakter i zelo pa trabou di e katibunan.
E fam Zustermin ta un nòmber nobo pa un muhé katibu ku sa duna pechu (min) na yu di famía Leseur (zùster òf sùr).
Katibunan di shon ta haña nòmber ku ta referí na nan doño. Ehèmpel: Seraus, Booi, Beukenboom, Torbed i Moob ta derivá di resp. Suarez, Boyé, Boekhoudt, Debrot i Boom.
E famnan Beaumont i Keller ta parse ku ta referí na antepasadonan franses i aleman, pero esaki no ta e kaso. Beaumont ta duná pa manumissie na Luis, yu di Inees Coffie (1858).
Keller ta duná na Johannes, yu di Maria Thomas, ku ta yu di Susanna Frans. Minguel Goedgedrag, anteriormente menshoná, ta yu di Anna Dortalina (1849). Anna Dortalina ta yu di Martha Criool (1776).

Felixiana
Un di e katibunan ku a hasi sin duda hopi impreshon riba Schermer tabata Felixiana Emerentiana. E mes a kumpra su seis yunan liber entre 1845 te 1855 i nan ta haña famnan ku ta derivá di fam di nan mama, esta: Emer, Merens, Emerens i dos nòmber sekreto, esta Felister (Filister) i Wajampibo.
Felixiana mes ta entregá un petishon pa e karga e fam de Palm. E petishon aki ta keda aseptá na 1868 pa desishon di hues. Pues famianan De Palm, Emerenciana, Emers, Emer i Merenciana ta famia legítimo di otro.
Felixiana Emerentiana tabata pertenesé na un famia previligiá. E mes tabata sirbiente di pastor i su ruman hòmbernan tabata bomba, su yu Merens tabata kaptan i doño di un barku, su yu Maria Luisa ku e fam Wajampibo tabatin diferente propiedat i tambe katibu, su yu Eleuteria a drenta kombentu i Amalia a kasa na 1858 ku Eduard Schermer, un dje yu hòmbernan di Jacob Schermer.

Nòmber sekreto
Schermer ta un analista te den su higra. E famnan Wajampibo i Felister a fasin’é. Na final el a yega na un splikashon di loke e ta yama e dos famnan sekreto aki.
Schermer ta splika: “Si lesa e nòmber Wajampibo den un spil ta sali e kombinashon di nòmber
E g i d (ius) w i l l e m. Egidius ta tata di Willem Palm. Willem Palm tin mes edat ku Francisca Emerentiana, mama di Felixiana Emerentiana.”
Tokante e fam Felister John Schermer ta opservá: “E promé dos sílabanan FELI nos ta haña den e nòmber FELIXIANA i e último sílaba STER ta ‘Ster’, ku ta nifiká strea i ta skibié ku e símbolo X i e lèter aki nos ta haña tambe den e nòmber FELIXIANA. Felister lo por a referí tambe na Felix Curiel ku a yama su barku Maria Luisa.”

Matrimonio entre rasa
Despues ku durante shen aña práktikamente e rasanan no a meskla, e situashon ta kambia despues di 1791, ora a pasa e katibunan di West Indische Compagnie pa gobièrnu i hendenan partikular tabata permití pa establesé nan mes na Boneiru.
Algun matrimonio entre hendenan partikular i katibu di rei na Boneiru:
1848 Martis Trinidad x Anna Theresa Sabel.
1859 Eduard Schermer x Amalia Emer.
1863 Lucas Pourier x Mercelina Janga.
Lucas Pourier tabata un dje yunan di Pierre Pourier, ku a bira tata di famia Pourier na Boneiru.
1867 Christoffel Salsbach x Elisabeth Coffie, un katibu ku tabata traha na Kòrsou i ku na Boneiru ta bira mama di e famia Salsbach.
1899 Casper Lodewijk Neuman x Louisa Leolyda Janga.

Desendientenan di personanan ku tabata den servisio di WIC, manera Daal, Semeler, Boekhoudt iThode ta kasa ku muhénan indjan. E matrimonionan aki ta trese un generashon nobo di mestiso den e komunidat boneriano.

Trato di katibu
Di akuerdo ku Schermer, si tira un bista riba e situashon di katibunan di WIC den e periodo promé ku 1800, ta ripará ku e poblashon boneriano nobo durante tres generashon a okupá su mes únikamente ku krio di bestia pa su mes konsumo i pa eksportashon pa Kòrsou pa gobièrnu den Fòrti.
Áreanan kaminda tabatin awa, manera Fontein, Seru Moreno i Dos Pos tabata lugánan apropiá pa agrikultura i krio di bestia.
Na aña 1762 tabatin riba e isla aki 250 baka, 1165 kabritu, 465 karné i 350 kabai. Na 1780 tabatin na Fontein 103 baka i na Seru Moreno 634 karné i 830 kabritu.
No tabatin ningun prueba di krueldat, di maltrato di katibu, ni di ofensa di hende muhé.
Durante kasi un siglo a krese un komunidat di tres te kuater generashon.
Despues di e traspaso na 1791 ta fòrsa e poblashon di katibu pa bai traha den e saliñanan di salu. E ora ei a bini direpente un fin na nan bida trankil. Na establesimentunan nobo manera Guatemala, Mexico i Amboina ta kuminsá ku produkshon di maishi, ‘cochenille’ i álue pa eksportashon.
Pa promé biaha ta konfrontá e poblashon ku trabounan bou di sirkunstansianan teribel.
Algun katibu ku a konosé situashon di e katibunan riba plantashinan na Kòrsou a kuminsá reakshoná.
E katibu Martis, yu di Catalina Janga, ku a yega di traha tambe na Kòrsou i na 1834 na Sürnam ta konsiderá komo e luchadó pa abolishon di sklabitut. (mira Bòi Antoin). Segun Schermer por konsider’é mas bien e persona ku a bai kontra introdukshon di un forma inhumano di sklabitut na Boneiru.

Geef een reactie

Het e-mailadres wordt niet gepubliceerd. Verplichte velden zijn gemarkeerd met *